Skip to content

Share

  • Add this article to your LinkedIn page
  • Add this article to your Twitter feed
  • Add this article to your Facebook page
  • Email this article
  • View or print a PDF of this page
  • Share further
  • Add this article to your Pinterest board
  • Add this article to your Google page
  • Share this article on Reddit
  • Share this article on StumbleUpon
  • Bookmark this page
PA OPINION

Är Sverige moget för mer delning av grunddata?

Digitaliseringen har en stor inverkan på hur vi tar oss ur den rådande krisen och hur vi formar vårt samhälle framöver. Delning av grunddata är avgörande. Coronakrisen har gett oss den största skarpa provtryckningen av svensk beredskap och motståndskraft. Samarbetsviljan är god – men förmågan att leverera samhällstjänster effektivt är beroende av möjligheten att dela grunddata på ett tryggt sätt som även tillvaratar integritets- och informationssäkerhets-perspektiv.

Är Sverige moget för en sådan omställning?
Sverige var tidigt med att digitalisera och svenska myndigheter har i många fall varit pionjärer. Men den digitala utvecklingen har bidragit till ett paradigmskifte där agendan sätts av medborgarnas krav på information och bekvämlighet i stället för myndigheternas egen agenda.

En tänkbar målbild skulle därför kunna handla om att myndigheter flyttar möten och andra tjänster in i medborgarnas miljö till gränssnitt som inte är deras egna. Men den stora frågan handlar om Sverige är moget för en sådan omställning.

Den första utmaningen är att flertalet svenska myndigheter i dag arbetar i silon. Det som krävs är ett utvecklat digitalt ekosystem för bättre samverkan mellan myndigheter, kommuner och länsstyrelser som även inkluderar privata aktörer.

En stor omställning som handlar om att ompröva var myndigheter ska finnas och hur de ska fungera tillsammans i gemensamma tjänster till medborgare och företag.

Den andra utmaningen handlar om att de nuvarande lagstiftningarna på området informationsdelning måste moderniseras då delning av grunddata i dag inte är möjlig med annat än särskilt tillstånd från regeringen.

Den tredje utmaningen handlar om att en majoritet av de svenska myndigheterna handskas med föråldrade it-system. Statskontorets utredning och mätning av myndigheters förmåga inom informationssäkerhetsområdet visade att cirka 80 procent av de tillfrågade myndigheterna inte hade rätt säkerhetsåtgärder kring sin IT-drift eller sina verksamhetskritiska it-system.

Lägg därtill att flera av dessa aktörer dessutom kommer att ingå i ett framtida ekosystem som hanterar samhällsviktig grunddata. Listan på informationssäkerhetsincidenter kan göras lång. Alltifrån de väldigt allvarliga bristerna i Transportstyrelsens outsourcing av it-drift till 1177:s hantering av inspelade patientsamtal.

Det digitala svenska arvet är således i högsta grad problematiskt. Inte minst då det lätt blir en flaskhals som begränsar myndigheternas möjligheter att utveckla nya digitala tjänster samtidigt som det riskerar att minska medborgarnas förtroende för svenska myndigheter.

Men allt är inte nattsvart. För även om Sverige de senaste åren halkat ner på listan över Europas ledande digitala nationer så skapas ständigt nya initiativ. Regeringens uppdrag till DIGG att under 2020 leda och samordna utvecklingen av gemensamma digitala lösningar mellan ett urval myndigheter och kommuner är ett konkret exempel. Lösningen bygger på att ta fram gemensam it-infrastruktur som ger möjlighet att bland annat dela grunddata mellan system, vilket ska bidra till att spara pengar och förbättra kommunikationen inom offentlig sektor.

Men varför pratar vi om detta mitt under brinnande kris? Vi har stängt ned stora delar av samhället, vi försöker gemensamt att trycka ned kurvan av coronasmittade för att undvika att våra samhällsbärande funktioner såsom sjukvård och äldreomsorg ska kollapsa.

Vem bryr sig om digitalisering just nu?
Vi menar att ett fokus på digitalisering i coronatider är högst relevant då det ger oss insikter som till exempel hur känsliga verksamheters it-system är, informationsflöden mellan myndigheter, tillgången till personal och att ”just in time” kanske behöver ersättas med ”all the time”.

Lägg därtill att det utbredda arbetet med incidenthantering i nuvarande pandemi kommer att leverera svar på många frågor om hur vi kan använda grunddata framöver. Givet ovanstående resonemang kommer digitaliseringen att ha en avgörande inverkan på hur vi tar oss ur den rådande krisen och hur vi sedan formar vårt samhälle i stort framöver.

Contact the author

Sweden public services leadership team

Joacim Sundell

Joacim Sundell

Country Head and Transport expert

Per Blom

Per Blom

Government and Public Services expert

Peter Daniel

Peter Daniel

Digital and Public Services expert

Martin Eriksson

Martin Eriksson

Lean- and agile and Public Services expert

Tobias Kihlén

Tobias Kihlén

Transport and Infrastructure expert

×

By using this website, you accept the use of cookies. For more information on how to manage cookies, please read our privacy policy.